Elbowing


Få saker är lika frustrerande som när saker i ens vardag är designade för betydligt kortare individer. Bussäten, diskbänkar, bord osv. Men varje gång jag slår skallen i en dörrkarm tänker jag oftast på ordet tack utan sarkasm. Jag ville nämligen inget annat än att växa då jag var i tonåren, och jag önskade nästan att jag skulle få sådana problem eftersom det skulle innebära att jag sprängde dendär magiska 1,80 cm-gränsen.

image

Jag har nu hittat en av orsakerna till att jag pånytt haft ont i vänster axel: jag lutar oftast på den vid bord som är alltför korta. Vardagsrumsbordet, köksbordet på jobbet, gjuteribordet. Belastningen blir liksom på just axeln. Redan nu efter en halv arbetsdag känns det så mycket bättre att varken gjuta tenn eller sitta framåtlutad vid ett alltför kort bord. Det är fortfarande roligt att vara längre än 1,64 cm. Trust me I know.

Advertisements

About jiholm

Just another blogger who's trying to figure out this breathtaking thing called Life.
This entry was posted in Uncategorized. Bookmark the permalink.

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s