Efter ett veckoslut av konstant skrivande på proseminariet


I lördags gjorde jag två saker jag inte har gjort på hur länge som helst.

1. Skrev oavbrutet på Office/Word i gott och väl 9 timmar.

2. Var inte utanför lägenheten en sekund. Öppnade knappt spjälgardinen.

Resultat: Blek, darrig, skröplig men samtidigt lättad över att jag fick en hel del gjort. Samtidigt kom igen en såndär trevlig insikt och knackade på dörren till mitt medvetande:

 

Jag spelade måndagssähly och blev övernatten i Nickby. Det slog mig att dagen i stort sett är helt ledig. Problemet är att jag inte vill unna mig det.  Jag tror faktiskt att folk gör fel i att aldrig göra ingenting. Fast vi har ledigt sitter i konstant uppkopplade och är helt beroende av fb, mail eller – hemska tanke – bloggande! När kommer den digitala revolutionens vägg att slutligen rasa över vår generation?

 

Nu sitter jag i morgonrock och samlar energi för att möjligen ge mig ut på skidtur med ett stycke Beijar eller rentav två. Oho nu fick jag ett meddelande, hörde jag. MÅSTE jag gå till köket, hämta telefonen och läsa det?

 

 

Advertisements

About jiholm

Just another blogger who's trying to figure out this breathtaking thing called Life.
This entry was posted in Iakttagelser, studier, vardag. Bookmark the permalink.

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s