Ett något berusat och ostrukturerat inlägg.


År 2002 satt jag och Valter Sariola och spelade NHL -01 och lyssnade på Papa Roach med låten “She loves me not”.

Nu, år 2011, sitter jag i Bevkom och lyssnar på…nånting annat, typ NRJ hits.

Tre dagar kvar i Dragsvik, sedan ut i civilen. Eller reserven som det egentligen heter. Whateva.

Det känns som om civilen ramlar över mig som en lavin. Just då man underkastat sig den militära hierarkin kommer vardagen emot. Mitt i allt måste jag ta mer ansvar, för inte kommer någon överordnad och tillrättavisar mig då jag gör något galet.

Nå, it’s a path we all have to walk in this country.

Dagens enorma insikt: Jag är mer lik en råtta än en kameleont.

Kameleonten skiftar färg för att bli så lik sin omgivning som möjligt. Det fungerar för den, men inte för mig. Råttan anpassar sig tyst till sin miljö genom att kvickt utnyttja terrängen till sin fördel. Hoppas att civilen erbjuder många intressanta ställen att bygga råttbon i. Och katterna står inte i vägen. Denhär råttan kan hantera stormgevär. Yaa

Advertisements

About jiholm

Just another blogger who's trying to figure out this breathtaking thing called Life.
This entry was posted in Iakttagelser, vardag. Bookmark the permalink.

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s